Av Amanda L, Josefine L och Hampus N 8A
Klicka på bilden för att titta på planschen
Etikettarkiv: 8A
Insjö
Av Sebastian E och Elias W 8A
Klicka på bilden för att titta på planschen
Samhällets behov
av Sebastian E
För samhället kan insjöar vara betydelsefulla för vattenförsörjning och fiske och de erbjuder även fritidsnöjen i form av bad, segling och liknande. Om denna naturtyp skulle försvinna så skulle det påverka de städer som hämtar sitt vatten direkt från sjön. Det skulle betyda att vi blir tvungna att borra efter grundvatten djupt ner i marken, vilket skulle bli väldigt dyrt. Och det är även många som lever på fiske från sjöarna, så om sjön försvann skulle de inte längre kunna försörja sig. Det skulle också vara många arter som skulle dö ut om deras sjöar skulle försvinna.
Samhällets behov
av Elias W
Alla naturtyper har sina speciella djur- och växtarter som inte klarar sig i andra miljöer. Naturtypen insjö har tre bionivåer, där levande organismer finns. I bottennivån finns sjöns nedbrytare, t.ex. bakterier, maskar, kräftdjur och ålar. I ytnivån, som är den artrikaste, finns t.ex. fiskar, insekter och plankton och vattenväxter. Ovanför ytan och runt insjön finns arter som lever av sjöns tillgångar, t.ex. däggdjur, fåglar och insekter.
Insjön håller alltså väldigt många arter i sin närhet som är beroende av varandra i ett ekosystem. De flesta insjöar är väldigt artrika men det finns så kallade ”döda sjöar” där syret tagit slut efter all syrekrävande nedbrytning av dött organiskt material. En sjö har alltid sin begränsning i tillgången på syre. Vattentemperatur, genomströmning och årstidsväxling styr hur mycket syre nedbrytarna har tillgång till.
Har naturen sin gång utan påverkan från oss människor finns en balans i insjöns ekosystem. När ingrepp i form av utsläpp skapar försurning eller övergödning ändras sjöns kemiska förutsättningar och det blir svårt för arterna att klara den ändrade miljön. Även fysiska förändingar kan påverka sjöns ekosytem negativt. Vid vissa sjöar sker en ytreglering för att t.ex. driva kraftverk. En varierad ytnivå leder bland annat till att strandzonen växer ut i sjön och ger en ökad mängd dött organiskt material som ska brytas ned.
Insjöar ger både djur och människor dricksvatten som är viktigt för vår överlevnad. Sjöarna hjälper till att utveckla nya miljöer t.ex. när en sjö försvunnit genom att den har blivit överbevuxen kommer det så småningom växa träd där sjön var och på så sätt bildas det nya naturtyper. Sjön ger liv till miljön runt omkring.
Det rinner alltid ett eller flera vattendrag till sjön och samtidigt vattnas omgivande områden.
Det finns en ekonomisk vinning i en sjö som t.ex. fiske och kraftverk. Man kan transportera varor över en sjö eller ett stort vattendrag. Men sjöarna ger också samhället dricksvatten, vatten till matlagning och tvätting m.m.
De flesta människor tycker att det är avkopplande att vara i naturen, speciellt vid sjöar och vattendrag som är omgivna av skog eller annan växtlighet. Insjön är ofta förknippad med en rad olika aktiviteter så som bad, fiske och camping.
Nyttan av sjön försvinner om sjön är försurad, har för hög humushalt, är övergödd eller igenvuxen.
Personligen tycker jag det viktigaste med sjöar är dricksvattnet. En bråkdel av jordens vattentillgångar utgörs av sötvatten, och därför måste vi vara rädda om dem. Att jag kan bada och njuta av naturen kring sjön är väl också viktigt, även om det inte är livsavgörande.
Om sjöarna skulle försvinna, skulle mängder av djur dö på grund av att deras hemmiljö är försvunnen. Samma sak skulle hända med visa växtarter. Vi människor skulle förlora en mycket komfortabel miljö. Det
som också minskar är städer i inlandet eftersom människor oftast bygger städer kring vattensamlingar för att kunna transportera och få mat, istället kommer vi bosätta oss vid kusterna.
Barrskog
Av Johan K, Gustav A och Ludwig P 8A
Klicka på bilden för att titta på planschen
Samhällets behov
av Johan K
Barrskogen är en mycket viktig naturresurs, både för oss i Sverige och i övriga världen. Skogen används till virke, husbyggen, möbler, papper, bränsle med mera. Dessutom tar träden upp koldioxiden i luften. Barrskogen bidrar alltså till att minska växthuseffekten.
I Sverige är skogen en mycket viktig inkomstkälla, exporten av virke och pappersmassa är stor. Vi använder den självklart också själva. Förr var i stort sett varenda hus byggt i trä. Det har senare delvis ersatts av modernare byggmaterial även om det fortfarande är vanligt med trähus.
Det finns inte många direkta hot mot barrskogen, avverkas skogen återplanteras den med största sannolikhet. Man planterar till och med ny skog på gamla åkermarker som inte kommer till användning längre. På senare tid har lönsamheten med jordbruk minskat. För att kunna försörja sig på jordbruk måste man idag ha mycket stora mängder jordbruksmark. Därför använder man inte gammal skogsmark som jordbruksmark.
Ett hot mot barrskogen är att det finns väldigt få urskogar kvar i världen. Urskogar är skogar som aldrig har blivit avverkade, och som tillåts växa fritt. i dessa skogar finns fyra gånger fler arter än i återplanterad skog.
Ett annat potentiellt hot mot barrskogen är den globala uppvärmningen. I ett varmare klimat klarar sig inte barrskogen, utan den kommer att flytta sig längre och längre norrut i takt med att klimatet blir varmare.
Skadeinsekter och stormar är hot som människor inte direkt kan påverkan men som fortfarande kan ha negativa effekter på barrskogen.
Om all barrskog försvann skulle ett annat sorts djurliv finnas i norra delen av världen. Djuren och växterna som lever i barrskogen kommer att försvinna. Då kan vi inte äta till exempel älg och rådjur längre, utan får importera kött. Växter som blåbär och lingon skulle också försvinna.
30 % av jordens landyta består av barrskog. Luften skulle vara mycket mer förorenad än tidigare, när träden inte kan ta upp koldioxiden längre.
Andra konsekvenser skulle vara att jobben i sågverk, möbel och pappers-fabriker skulle försvinna. Vi skulle få använda trä från andra delar av världen för att få möbler, hus, papper och liknande, och använda andra bränslen istället för biobränslen.
När skogen försvinner blir det mer öppen mark, vilket kommer leda till att det blåser mycker mer. Ökad vind har både positiva och negativa sidor. På vintrarna leder det till snöstormar, vilket inte är bra. Men ökad vind ger också ökad möjlighet till vindkraft, som är en miljövänlig energikälla.
Öppen mark ger också större jorderosion vid kraftigt regn.
Savann
Av Alexander H, Eirin A och Amanda S 8A
Klicka på bilden för att titta på planschen
Samhällets behov
av Alexander H
På savannen lever ett rikt djur liv, ex svart noshörning som är väldigt utrotningshotad och skulle dö ut om savannen försvan och det finns många djur som inte skulle kunna anpassa sig till ett liv utan savann, och som sedan skulle dö ut helt.
Alla naturtyper behövs, även savann, så om savannen försvinner så förstörs balansen och även ett stort kretslopp som kan göra att andra naturtyper tar skada.
Jag har varit i Kenya och sett savannen. Man kan inte utvinna några naturtillgångar, men vi får något annat från savannen och det är njutning och avslapning. Man kan se alla dessa djur som vi bara sett i bur och nu i verkligheten, det är verkligen en härlig känsla. Det vore synd om savannen försvan och man inte skulle kunna uppleva en sådan känsla. Savannen ger jobb också, alla guider får många jobb tack vare savannens djur och skönhet.
Lövskog
Av Rebecca J, Linda B och Stina E 8A
Klicka på bilden för att titta på planschen
Samhällets behov
av Stina E
Varför är det viktigt att behålla lövskogen?
Lövskogen är mycket viktig för både människor och djuren. människorna får virke, mediciner och mat m.m. från lövträden. Många insekter, fåglar, larver och mossor skulle mista sina bo- och matplatser. Lövträd och buskar är viktiga för den biologiska mångfalden. De ger olika livsmiljöer, föda och boplatser till fåglar och insekter, som annars inte skulle klara sig. Men även fladdermöss behöver gamla lövträd att bo i och det halvöppna, ljusa odlingslandskapet med hagar och träd för att hitta insekter att äta i sommarnatten.
- Sälg är livsviktig för många insekter.
- Asp är viktigt för hackspättan. Den gör nästan bara bohål i aspar.
- Björk rymmer mängder av insekter på och i barken och lövverket. Särskilt äldre, solexponerade björkar ger föda till många fåglar
- Al , alens frön är viktig föda för många fåglar på vintern.
Lövträden ger oss syre. träden finns i 21% av luften. så det är hårt jobb, därför behövs det mycket träd som kan ta upp all koldioxid som vi människor släpper ut. i nuläget är det dock för mycket koldioxid och för lite träd som kan ta upp koldioxiden.
Hur har samhället nytta av lövskogen?
Lövskogen ger mycket virke och material till oss människor. om man riktigt tänker efter så finns är det nästan träd överallt i huset. och hur samhället fungerar idag skulle vi nog inte klara oss utan träd i husen. men det viktigaste av allt är ju att lövträden ger oss syre.
men det ger oss också mat och frukter. som t.ex. äpple, päron, plommon, nötter,oliver m.m. alla dem sakerna är mycket nyttigt och näringsrikt, och det är nog säkert något djur som absolut inte kan leva utan det.
Vad skulle hända om lövskogen försvann?
Först och främst skulle vi inte ha nått syre. som leder till att det inte skulle finnas några organismer på jorden som var beroende av syre. det skulle inte bli något bra luft tryck som gör det omöjligt för massa mer organismer att överleva. planenten kanske inte ens skulle överleva. det skulle klart slut bli kaos.
Samhällets behov
Av Linda B
Lövträd är viktiga att ha. Under vintern tappar de sina löv och löven hindrar avdunstning under de vattenfattiga vintrarna. Löven som faller förmultnar och blir energirik jord. Mycket mark som lövträden har stått på har nu blivit jordbruksmark eftersom marken där lövträden växer är bördig. Den passar perfekt till jordbruket. Det lever mycket djur i lövskogarna så som: björn, rådjur, ormar, fjärilar och många olika slags fåglar. Lövskogen är ju varm och därför trivs många djur där. Man räknar med att 50% av jordens djurarter, 80% av insektsarterna och 25% av alla fågelarter lever i alla lövskogar.
Vi har nytta av lövskogen på så sätt att vi kan få/göra virke utav träden. Utav virket kan vi bygga t.ex. hus och annat. Virke från lövträd används ofta till snickerier. Många väljer att värma upp sina hus med hjälp av vedpannor och då sägs det att den bästa veden kommer från lövträd. Många väljer då björk som ved. Det är vackert att ta en skogspromenad genom en lummig lövskog. Många människor ser det som en stor avkoppling.
Om lövskogen skulle försvinna skulle vi inte ha lika bördig mark. När det inte finns någon bördig mark är det svårt för jordbruken att få goda skördar. Många djur skulle flytta på sig och vissa skulle kanske t.o.m. utrotas. Om all lövskog försvinner så minskar syreproduktionen drastiskt. Det leder till att vi människor och djur inte kan leva på jorden.
Hav
Av Felicia P, Lousie M och Marika B 8A
Klicka på bilden för att titta på planschen
Samhällets behov
Av Felicia P
Haven utgör ungefär 70 procent av jordens yta, och den är viktig att behålla för att till exempel naturen behöver vätska. Alltså vatten.
Vi människor använder vatten varje dag för att vi ska kunna leva ett mänskligt liv. Vi tvättar oss rena, tvättar kläder, diskar, badar, när vi går på toaletten, vi använder vattnet i matlagning och så dricker vi det. Utan vatten kan man inte överleva i stort. Vår kropp behöver mycket vatten. Dessutom består ju kroppen inte bara utav blod och inälvor, den innehåller också en hel del vatten.
I vårt samhälle använder vi ex. vatten i reningsverk eller liknande. Men Östersjön som ligger öster om Sverige, börjar bli förorenat för att vi slänger avfall och liknande där i. Det är inte bra, för att alla djur och fiskar i havet mår inte bra av det. Och det kan leda till att man inte kan bada i havet och liknande, för att det är för smutsigt, och fiskarna kan dö och då finns det nästan ingenstans att göra sig av med den. Det är därför viktigt att behålla havet, och ta hand om det så det inte blir några föroreningar av skräp m.m.
Det skulle inte vara så bra om haven försvann. Troligtvis så kommer allt liv ifrån havet, och det utvecklas säkert nya arter där nere som vi kanske inte ens har upptäckt ännu. Vi får också många tillgångar ifrån haven som är bra för mänskligheten och samhället. Så som fisk som vi äter, och till exempel olja och fossilgas. Vi använder ju havet när vi transporterar och fraktar saker. Och det finns också mycket metaller som vi inte ens har börjat utnyttja än. Av havet får vi också mycket mat och syre, och dessutom fångar vattnet upp värmen av solen och lagrar den. Det är alltså viktigt att behålla havet för att vi använder det till så mycket olika saker som vi har nytta av.
Haven har också många skatter. Inte skatter, men skatter som vrakdelar och skepp som är väldigt mycket värda för oss idag. Det var bara cirka 100 år sedan vi började utforska haven och vi har redan hittat massor av forntida saker, som har hjälpt oss att förstå hur de kanske levde förr eller liknande.
Om haven försvann skulle det vara svårt för oss att överleva, och djuren skulle nog inte leva så länge dom heller, eftersom dom också behöver vatten att leva på. Mycket av jorden skulle nog torka och det är inte heller bra. För att solen är så pass stark. Det skulle bli väldigt djupa, stora områden som bara ligger tomma. Och vi skulle inte få all näring vi behöver av exempelvis fiskarna. Så därför är det bra och viktigt för jorden och för oss, att vi har haven, som egentligen hjälper oss att leva till en väldigt stor del.
Mjöl och bröd
Av Ebba A 8A
Mjöl, gryner, flingor, müsli, bröd
Spannmål ger mycket näring med liten miljöpåverkan.
KRAV-märkning visar att man inte använt konstgödning och gifter. Det innehåller inte palmolja från sydostasien.
Svenskt mjöl och bröd leder till korta transporter.
Knäckebröd och kex
Hårt bröd har lång hållbarhet, vilket ger mindre svinn.
Mjöl och bröd
Av Eirin A 8A
Mjöl, gryner, flingor, müsli, bröd
Spannmål ger mycket näring med liten miljöpåverkan.
KRAV-märkning visar att man inte använt konstgödning och gifter. Det innehåller inte palmolja från sydostasien.
Svenskt mjöl och bröd leder till korta transporter.
Knäckebröd och kex
Hårt bröd har lång hållbarhet, vilket ger mindre svinn.
Fem jordklot 