Öken

Av Emelie D, Kamila P och Ninni J 8D

Klicka på bilden för att titta på planschen

Samhällets behov

av Emelie D

Om öknen skulle försvinna skulle den biologiska mångfalden minska och en stor naturtyp att försvinna. Då skulle man gå miste om forskning om hur djuren som lever där klarar av värmen och om hur de är så bra på att bevara vatten, även om man vet mycket om det idag, så vet man inte om öknens alla mysterier. Om öknen försvann skulle man kanske gå miste om livsavgörande forskning. Dessutom skulle ekosystemet rubbas och då vet man aldrig vad det leder till.

Eftersom solen lyser så starkt i öknen skulle vi kunna ta upp mycket av solenergin genom att sätta upp solceller i delar av öknen. Med den solenergin skulle det gå att försörja mängder av människor med el och då skulle man kunna avveckla många omiljövänliga energiverk och på så sätt bevara våran jord.

Om öknen skulle försvinna skulle vi även gå miste om det mest varierande ekosystemet på våran jord. I öknen finns även vattenlösliga ämnen som t.ex. nitrat (som används som hjälp åt jordens åkerbruk) och andra värdefulla salter, dessa ämnen skulle försvinna ut i havet i områden med rikligare nederbörd eller ett yttre avriningssystem. Om öknen skulle försvinna, skulle vi få brist på nitrat, då skulle jordbruket försämras, ge mindre skördar och då skulle fler människor svälta ihjäl.

Men om man inte vill ha lika mycket eller mer öknar, kan man dra kanaler som ska blötlägga delar av öknen. Kanalerna skulle kunna drivas av solenergi. Genom att blötlägga dessa områden skulle man kunna förhindra att havsnivån höjs, då det blir mer bundet sammantaget och luftburet vatten. Växtlighet som skulle komma upp på dessa områden skulle också kunna binda mycket vatten och växthusgaser. Om havnivån inte höjs får vi mer yta att t.ex. odla på och städerna som ligger vid havet skulle inte hamna under havet.

Källförteckning:
fryken.com
Planet earth-öknar på www.sli.se
Redaktionen för LIFE och Lincoln Barnett, Världen vi lever i, Bokförlaget Bra Böcker AB, Czechoslovakia (1966)

Hav

Av Ebba S, Emma C och Julia H

Klicka på bilden för att titta på planschen

Samhällets behov

av Julia H

Om havet skulle försvinna, då skulle det bli klimatförändringar. För när vatten avdunstas bildas moln som sedan faller ner som regn, snö eller hagel. Och om vi inte hade något hav, då skulle det inte regna lika mycket. Det skulle leda till att väldigt många djur och växter dör ut. För både de växter och djur som lever i och utanför havet behöver vatten för att klara sig. De växter, djur och de vatten som fortfarande finns kvar skulle vi människor äta/dricka upp och snart skulle även det ta slut. För både djur och människor behöver växter och vatten för att klara sig. Det skulle alltså leda till att allt levande dör ut, för vattnets kretslopp skulle inte kunna fungera.

Man använder även havet till att frakta och färda saker eller människor på. Och om man inte skulle ha den möjligheten, då skulle vi människor förflytta oss mer med bil och flygplan. Vi skulle heller inte kunna nödlanda med flygplan på vatten och det skulle leda till mer skador för oss människor.Men eftersom allt liv skulle försvinna om havet försvann, så spelar det ju ingen roll.

Havet består av saltvatten och av det utvinner vi salt. Vi skulle alltså inte kunna ät salt. Eftersom vi blir av med salt när vi svettas, gråter och kissar så behöver vi hela tiden fylla på det och salt är även viktigt för att kunna reglera syrabasbalansen i kroppen.

Av fisk och växtriket får vi omega-3. Om havet skulle försvinna, så skulle det vara svårare för oss att få i oss omega-3. Visst, fisk och växter finns ju även i sjöar. Men eftersom allt liv skulle försvinna om havet försvann, så spelar det ju ingen roll.

Ett vågkraftverk är ett kraftverk som använder vågornas rörelse som energikälla. Och om havet skulle försvinna skulle vi inte kunna använda lika många vågkraftverk och det skulle leda till att vi skulle förvandla mindre energi. Det är inte hela världen, eftersom vi redan har många kraftverk som också kan förvandla energi. Men eftersom allt liv skulle försvinna om havet försvann, så spelar det ju ingen roll.

Det skulle vara färre människor som skulle åka utomlands eftersom de inte kan bada i havet. Det skulle leda till mindre transporter och färre turister. Ingen skulle heller kunna strandsättas. Men eftersom allt liv skulle försvinna om havet försvann, så spelar det ju ingen roll.

Om havet skulle försvinna skulle det leda till att vi människor skulle få mindre jobb. T.ex. fiskare, dykare och skeppare. Visst, om havet skulle försvinna skulle vi transporteras mer med bil, flygplan och lastbilar. Men eftersom allt liv skulle försvinna om havet försvann, så spelar det ju ingen roll.

En tsunami skulle aldrig kunna inträffa och det skulle vara bättre för både växter, djur och människor.

Man skulle få mer utrymme att bo på. Eftersom att havet tar upp 70% av jordens yta.

Det skulle heller aldrig kunna bli några oljeutsläpp eftersom vi inte skulle kunna transporteras med fartyg. Inte heller något skräp i havet.

Vi använder havet till att transportera och färda människor, djur, växter, matrial och varor på. Vi utvinner salt av saltvattnet som finns i havet. Många arbetar som t.ex. fiskare, dykare och skeppare. Vi använde även havet till att nödlanda med flygplan. Vi får mat av växter och djur. T.ex. omega 3. Vi använder vågornas rörelse som erergikälla. (vågkraftverk). Människor och djur svalkar oss i havet.

Insjö

Av Mikaela S, Madelene A och Lisa H 8D

Klicka på bilden för att titta på planschen

Samhällets behov

av Mikaela S

Våra insjöar är viktiga för oss, för de innehåller sötvatten och det är det enda vattnet vi kan göra om och rena till dricksvatten.
I insjöarna kan vi spola ut våra ”utsläpp”, då det slipper transporteras långt, då behövs det inte lika mycket energi. Haven slipper också bli lika förorenade och då slipper vi att djuren i havet dör ut.
Insjöarna ger oss närodlad fisk och då slipper vi åka långt för att fiska, vilket innebär mindre utsläpp i luften. Man kan också lättare fiska utan båt i en sjö, mindre farliga  vätskor i vattnet. När odlad fisk ger kortare transporter och ju kortare transporter djuren behöver ju fräschare är de. Man brukar säga att närodlat kött är godast.

Vi skulle inte klara oss så bra utan insjöarna, för då skulle vi behöva använda oss av grundvatten, och det finns inte lika mycket av det som det finns i sjöarna. Insjöarna är viktiga för ett samhälle, för de gör även så att t.ex en kommun inte behöver betala lika  mycket för att få rent vatten. Och vi bevarar vattnet sött när vi låter det gå i ett kretslopp
mellan sjö-reningsverk-kran(hem), alltså blir vattnet renare på så sätt.
Sötvatten får oss också att känna oss fräschare än saltvatten.

Om vi nu skulle ta bort insjöarna, så skulle vi kanske behöva dricka vatten som innehåller en liten mängd salt, för att det inte går att rena helt. Det kan leda till att vi kanske blir sjuka. Det är absolut inte bra! Vårat land kanske till och med skulle behöva betala mer till EU, eftersom vi tar av vatten som tillhör fler än bara Sverige. Då skulle vårat land bli ”fattigare”.

Så stort behov har vi av insjöarna / floderna.

Samhällets behov

av Madelene A

Insjöar är något som vi alla behöver, både växter, djur och vi människor. Vi behöver vattnet främst till att kunna laga mat och få i oss något att dricka. Det är smartare att fiska i sjöar än i havet också. Det kan räcka med att ställa sig vid en strand och fiska eller att ro ut med en liten båt, man kan få mycket fisk iallafall. Men det vanligaste sättet att fiska i havet är att man åker ut med en stor fiske båt. Men den släpper ut mycket avgaser och avfall i vattnet. Många fiskarter dör ut på så sätt också.
Om inte sjöarna fanns så skulle vi inte överleva. För djur och växter skulle dö och då får inte vi i oss nått att äta. Vi kanske också skulle bli tvungna att använda vatten från havet istället. Men det är så mycket salt i det att vi kan bli sjuka av det. Det skulle bli en lång och kostsam process som skulle innebära en massa transporter och utsläpp.
Vi tänker egentligen inte på hur stort behov av insjöar vi har. Vi skulle faktiskt inte överleva utan de.

Regnskog

Av Amanda L, Josefine L och Hampus N 8A

Klicka på bilden för att titta på planschen

Öken

Av Oskar E, Alex J och Ludvig F 8A

Klicka på bilden för att titta på planschen

Stäpp

Av Nellie S och Ebba A 8A

Klicka på bilden för att titta på planschen

Insjö

Av Sebastian E och Elias W 8A

Klicka på bilden för att titta på planschen

Samhällets behov

av Sebastian E

För samhället kan insjöar vara betydelsefulla för vattenförsörjning och fiske och de erbjuder även fritidsnöjen i form av bad, segling och liknande. Om denna naturtyp skulle försvinna så skulle det påverka de städer som hämtar sitt vatten direkt från sjön. Det skulle betyda att vi blir tvungna att borra efter grundvatten djupt ner i marken, vilket skulle bli väldigt dyrt. Och det är även många som lever på fiske från sjöarna, så om sjön försvann skulle de inte längre kunna försörja sig. Det skulle också vara många arter som skulle dö ut om deras sjöar skulle försvinna.

Samhällets behov

av Elias W

Alla naturtyper har sina speciella djur- och växtarter som inte klarar sig i andra miljöer. Naturtypen insjö har tre bionivåer, där levande organismer finns. I bottennivån finns sjöns nedbrytare, t.ex. bakterier, maskar, kräftdjur och ålar. I ytnivån, som är den artrikaste, finns t.ex. fiskar, insekter och plankton och vattenväxter. Ovanför ytan och runt insjön finns arter som lever av sjöns tillgångar, t.ex. däggdjur, fåglar och insekter.
  Insjön håller alltså väldigt många arter i sin närhet som är beroende av varandra i ett ekosystem. De flesta insjöar är väldigt artrika men det finns så kallade ”döda sjöar” där syret tagit slut efter all syrekrävande nedbrytning av dött organiskt material. En sjö har alltid sin begränsning i tillgången på syre. Vattentemperatur, genomströmning och årstidsväxling styr hur mycket syre nedbrytarna har tillgång till.
  Har naturen sin gång utan påverkan från oss människor finns en balans i insjöns ekosystem. När ingrepp i form av utsläpp skapar försurning eller övergödning ändras sjöns kemiska förutsättningar och det blir svårt för arterna att klara den ändrade miljön. Även fysiska förändingar kan påverka sjöns ekosytem negativt. Vid vissa sjöar sker en ytreglering för att t.ex. driva kraftverk. En varierad ytnivå leder bland annat till att strandzonen växer ut i sjön och ger en ökad mängd dött organiskt material som ska brytas ned.
  Insjöar ger både djur och människor dricksvatten som är viktigt för vår överlevnad. Sjöarna hjälper till att utveckla nya miljöer t.ex. när en sjö försvunnit genom att den har blivit överbevuxen kommer det så småningom växa träd där sjön var och på så sätt bildas det nya naturtyper. Sjön ger liv till miljön runt omkring.
  Det rinner alltid ett eller flera vattendrag till sjön och samtidigt vattnas omgivande områden.
  Det finns en ekonomisk vinning i en sjö som t.ex. fiske och kraftverk. Man kan transportera varor över en sjö eller ett stort vattendrag. Men sjöarna ger också samhället dricksvatten, vatten till matlagning och tvätting m.m.
  De flesta människor tycker att det är avkopplande att vara i naturen, speciellt vid sjöar och vattendrag som är omgivna av skog eller annan växtlighet. Insjön är ofta förknippad med en rad olika aktiviteter så som bad, fiske och camping.
  Nyttan av sjön försvinner om sjön är försurad, har för hög humushalt, är övergödd eller igenvuxen.
  Personligen tycker jag det viktigaste med sjöar är dricksvattnet. En bråkdel av jordens vattentillgångar utgörs av sötvatten, och därför måste vi vara rädda om dem. Att jag kan bada och njuta av naturen kring sjön är väl också viktigt, även om det inte är livsavgörande.
  Om sjöarna skulle försvinna, skulle mängder av djur dö på grund av att deras hemmiljö är försvunnen. Samma sak skulle hända med visa växtarter. Vi människor skulle förlora en mycket komfortabel miljö. Det
som också minskar är städer i inlandet eftersom människor oftast bygger städer kring vattensamlingar för att kunna transportera och få mat, istället kommer vi bosätta oss vid kusterna.

Barrskog

Av Johan K, Gustav A och Ludwig P 8A

Klicka på bilden för att titta på planschen

Samhällets behov

av Johan K

Barrskogen är en mycket viktig naturresurs, både för oss i Sverige och i övriga världen. Skogen används till virke, husbyggen, möbler, papper, bränsle med mera. Dessutom tar träden upp koldioxiden i luften. Barrskogen bidrar alltså till att minska växthuseffekten.
I Sverige är skogen en mycket viktig inkomstkälla, exporten av virke och pappersmassa är stor. Vi använder den självklart också själva. Förr var i stort sett varenda hus byggt i trä. Det har senare delvis ersatts av modernare byggmaterial även om det fortfarande är vanligt med trähus.
Det finns inte många direkta hot mot barrskogen, avverkas skogen återplanteras den med största sannolikhet. Man planterar till och med ny skog på gamla åkermarker som inte kommer till användning längre. På senare tid har lönsamheten med jordbruk minskat. För att kunna försörja sig på jordbruk måste man idag ha mycket stora mängder jordbruksmark. Därför använder man inte gammal skogsmark som jordbruksmark.
Ett hot mot barrskogen är att det finns väldigt få urskogar kvar i världen. Urskogar är skogar som aldrig har blivit avverkade, och som tillåts växa fritt. i dessa skogar finns fyra gånger fler arter än i återplanterad skog.
Ett annat potentiellt hot mot barrskogen är den globala uppvärmningen. I ett varmare klimat klarar sig inte barrskogen, utan den kommer att flytta sig längre och längre norrut i takt med att klimatet blir varmare.
Skadeinsekter och stormar är hot som människor inte direkt kan påverkan men som fortfarande kan ha negativa effekter på barrskogen.
Om all barrskog försvann skulle ett annat sorts djurliv finnas i norra delen av världen. Djuren och växterna som lever i barrskogen kommer att försvinna. Då kan vi inte äta till exempel älg och rådjur längre, utan får importera kött. Växter som blåbär och lingon skulle också försvinna.
30 % av jordens landyta består av barrskog. Luften skulle vara mycket mer förorenad än tidigare, när träden inte kan ta upp koldioxiden längre.                                        
Andra konsekvenser skulle vara att jobben i sågverk, möbel och pappers-fabriker skulle försvinna. Vi skulle få använda trä från andra delar av världen för att få möbler, hus, papper och liknande, och använda andra bränslen istället för biobränslen.
När skogen försvinner blir det mer öppen mark, vilket kommer leda till att det blåser mycker mer. Ökad vind har både positiva och negativa sidor. På vintrarna leder det till snöstormar, vilket inte är bra. Men ökad vind ger också ökad möjlighet till vindkraft, som är en miljövänlig energikälla.
Öppen mark ger också större jorderosion vid kraftigt regn.

Savann

Av Alexander H, Eirin A och Amanda S 8A

Klicka på bilden för att titta på planschen

 Samhällets behov

av Alexander H

På savannen lever ett rikt djur liv, ex svart noshörning som är väldigt utrotningshotad och skulle dö ut om savannen försvan och det finns många djur som inte skulle kunna anpassa sig till ett liv utan savann, och som sedan skulle dö ut helt.
Alla naturtyper behövs, även savann, så om savannen försvinner så förstörs balansen och även ett stort kretslopp som kan göra att andra naturtyper tar skada.

Jag har varit i Kenya och sett savannen. Man kan inte utvinna några naturtillgångar, men vi får något annat från savannen och det är njutning och avslapning. Man kan se alla dessa djur som vi bara sett i bur och nu i verkligheten, det är verkligen en härlig känsla. Det vore synd om savannen försvan och man inte skulle kunna uppleva en sådan känsla. Savannen ger jobb också, alla guider får många jobb tack vare savannens djur och skönhet.

Lövskog

Av Rebecca J, Linda B och Stina E 8A

Klicka på bilden för att titta på planschen

Samhällets behov

av Stina E

 Varför är det viktigt att behålla lövskogen?
Lövskogen är mycket viktig för både människor och djuren. människorna får virke, mediciner och mat m.m. från lövträden.  Många insekter, fåglar, larver och mossor skulle mista sina bo- och matplatser. Lövträd och buskar är viktiga för den biologiska mångfalden. De ger olika livsmiljöer, föda och boplatser till fåglar och insekter, som annars inte skulle klara sig. Men även fladdermöss behöver gamla lövträd att bo i och det halvöppna, ljusa odlingslandskapet med hagar och träd för att hitta insekter att äta i sommarnatten.

• Sälg är livsviktig för många insekter.
• Asp är viktigt för hackspättan. Den gör nästan bara bohål i aspar.
• Björk rymmer mängder av insekter på och i barken och lövverket. Särskilt äldre, solexponerade björkar ger föda till många fåglar
• Al , alens frön är viktig föda för många fåglar på vintern.

Lövträden ger oss syre. träden finns i 21% av luften. så det är hårt jobb, därför behövs det mycket träd som kan ta upp all koldioxid som vi människor släpper ut. i nuläget är det dock för mycket koldioxid och för lite träd som kan ta upp koldioxiden.

Hur har samhället nytta av lövskogen?
Lövskogen ger mycket virke och material till oss människor. om man riktigt tänker efter så finns är det nästan träd överallt i huset. och hur samhället fungerar idag skulle vi nog inte klara oss utan träd i husen. men det viktigaste av allt är ju att lövträden ger oss syre.
men det ger oss också mat och frukter. som t.ex. äpple, päron, plommon, nötter,oliver m.m. alla dem sakerna är mycket nyttigt och näringsrikt, och det är nog säkert något djur som absolut inte kan leva utan det.

Vad skulle hända om lövskogen försvann?
Först och främst skulle vi inte ha nått syre. som leder till att det inte skulle finnas några organismer på jorden som var beroende av syre. det skulle inte bli något bra luft tryck som gör det omöjligt för massa mer organismer att överleva. planenten kanske inte ens skulle överleva. det skulle klart slut bli kaos.

Samhällets behov

Av Linda B

Lövträd är viktiga att ha. Under vintern tappar de sina löv och löven hindrar avdunstning under de vattenfattiga vintrarna. Löven som faller förmultnar och blir energirik jord. Mycket mark som lövträden har stått på har nu blivit jordbruksmark eftersom marken där lövträden växer är bördig. Den passar perfekt till jordbruket. Det lever mycket djur i lövskogarna så som: björn, rådjur, ormar, fjärilar och många olika slags fåglar. Lövskogen är ju varm och därför trivs många djur där. Man räknar med att 50% av jordens djurarter, 80% av insektsarterna och 25% av alla fågelarter lever i alla lövskogar.

Vi har nytta av lövskogen på så sätt att vi kan få/göra virke utav träden. Utav virket kan vi bygga t.ex. hus och annat. Virke från lövträd används ofta till snickerier. Många väljer att värma upp sina hus med hjälp av vedpannor och då sägs det att den bästa veden kommer från lövträd. Många väljer då björk som ved. Det är vackert att ta en skogspromenad genom en lummig lövskog. Många människor ser det som en stor avkoppling.

Om lövskogen skulle försvinna skulle vi inte ha lika bördig mark. När det inte finns någon bördig mark är det svårt för jordbruken att få goda skördar. Många djur skulle flytta på sig och vissa skulle kanske t.o.m. utrotas. Om all lövskog försvinner så minskar syreproduktionen drastiskt. Det leder till att vi människor och djur inte kan leva på jorden.